Miss Marlene

Jag visste att jag skulle få komplettera mitt paper från Vietnam men hoppet är det sista som lämnar människan. Väldigt irriterande att studiehandledningen inte kunde hjälpa en så pass att man kunde få ett G. Vi som varit utomlands har de flesta inte gjort som lärarna egentligen vill.

Men men jag fick mitt resultat, jag fick G på opponeringen men måste komplettera på mitt paper. Mailade och frågade lite frågor eftersom jag inte fick mycket att gå på.

Läraren svarade väldigt snabbt och gjorde mig först ännu mer förvirrad men efter en till runda med mail så blev jag lite klokare men efter ytterligare en runda blev jag förvirrad igen.
Läraren förstod nog detta och skrev ner sitt nummer och skrev att hon satt vid telefonen nu. Jag tog henne på orden och ringde, klockan var 19.20. Hon svarade och sa att jag hade bra material men att hon ville ha det mer strukturerat, hon ville att det tydligt skulle visa att jag förstått vad som är vad och att jag skulle lägga till lite men sidantalet skulle fortfarande vara 6 sidor så jag skulle även ta bort lite.

Efter samtalet kändes det lite bättre men ändå ett U. Det är inte skoj men känner ändå inte att jag kan ta på mig det helt själv, läraren som skrev studiehandledningen kunde varit betydligt tydligare vad det gällde hur uppgiften skulle skrivas, vilket jag redan berättat för henne!

Att sitta i Vietnam och riva sig i håret eftersom man inte förstår uppgiften och sen komma hem och få veta att man inte gjort "rätt" är ingen höjdare. Ja ja Gör om, gör rätt!

Får sätta mig och pilla lite på det imorn, nu ska jag läsa klart den underbara engelska artikeln med textstorlek 4, om ens det (!).. Hett, eller inte!